Hm...

Förut trängdes orden i mitt huvud och hade krig om att få komma ut först. Nu finns det sällan några ord att skriva. Det går längre och längre tid mellan inläggen och kanske var jag för ivrig i början. Jag trodde att jag hade så mycket att säga och att världen skulle stanna om det inte kom ut NU. Kanske skulle jag ha hållt lite på mig, kanske hade jag haft mer kvar att säga nu. Eller kanske var det precis så här jag skulle göra. Tömma mig på ord och åsikter för att nu kunna vila och känna att det är ok att inte skriva så ofta.

Vi har tagit upp allt potatis och alla morötter. Har ätit kräftor två gånger. Jag har gått från blondinfrisyr till en mörkt brun nyans. Gräsmattan svämmar över av röda äpplen. Det är kyligt i huset på mornarna. Har en förkylning som smyger i bakgrunden. Besiktning väntar för bilen. Det är höst och jag njuter och njuter!