Hm...

Idag har jag varit på BB och hälsat på en liten 4-dagars tjej. Oj, vad liten och oj, vad söt.  Trots så små och trots så söta så är det något med bebisar som skrämmer mig. De skriker alltid när jag håller i dem och jag blir stel som en pinne och får kramp i armarna. Paniken kommer smygande och kallsvetten tränger fram. Som i de flesta andra situationer är jag även här väldigt egocentrisk och tar skrikandet personligt och tror att alla bebisar ogillar just bara mig. Jag hoppas verkligen att mina tankar är fel och att jag någon gång får hålla en bebis som inte skriker så fort jag tar i den.